– Jag älskar havet. Havet räddade mitt liv, gav mig ett nytt liv. När jag kommer ut bland vågorna med min kitesurfbräda försvinner allt annat. Att fokusera på nästa våg, känna glädjen och få vara i nuet. Det är livet.
Det säger Yazan Hamdan som denna vår oplanerat hamnade i Varberg och är aktiv i Hallifornia-teamet. Vi har ställt några frågor om hans väg från Damaskus till vågorna Apelviken och Hallifornia. Följ med på en lång resa.
Berätta, Yazan, hur hamnade du i Sverige?
– Det började med en inkallelse till militärtjänstgöring och jag ville inte bli soldat i det blodiga kriget. Jag hade kontakt med syriska vänner som bodde i Sverige. Så när jag planerade min flykt var Sverige mitt mål, berättar Yazan.
Ett skäl till att Sverige framstod som särskilt lockande handlar om Yazans familjs bakgrund. De kom som palestinska flyktingar till Syrien 1948 och har förvägrats att återvända till sin hemort. Även i tredje generation är de statslösa i Syrien, utan medborgarskap och ingen möjlighet att resa fritt. Yazan kände till att Sverige har det bästa regelverket för en statslös flykting, fyra år till medborgarskap efter permanent uppehållstillstånd.
Hur såg din resa ut för att komma fram?
– Jag saknade pass som statslös så det blev mutor vid gränsövergångar i Syrien och Egypten, en otäck väntan i arrest i Kairo åtta timmar och sen kontakt med smugglare i kuststaden Alexandria. Vi var 300 personer som klämdes ned i en båt för trettio personer. Färden över Medelhavet tog en vecka.
Yazans berättelse levandegör verkligheten bakom rubrikerna om drunknade människor som övergetts av cyniska och våldsamma smugglare på internationellt vatten. Räddningen blev ett handelsfartyg som larmade kustbevakningen. De utsatta plockades upp ur en av de sjöodugliga små farkosterna som de tvingats kliva över till i smågrupper. En vecka tog färden över havet utan mycket svåra förhållanden.
Genom Europa
–När vi anlänt till Sicilien och skulle föras över till flyktingläger så smet jag. Istället lyckades jag ta mig genom Europa via tåg och bil, det gällde att veta vilken rutt som var säker och undvika de hårda tyska gränskontrollerna, berättar Yazan.
Oktober 2013 när han anlände till Sverige gick asylprocessen smidigt för dem som flytt det brutala kriget i Syrien och efter åtta månader kom uppehållstillståndet. Redan på asylboendet började Yazan plugga svenska, SFI-studier gick som en dans och sen validering av syriska betyg och hårt plugg på Komvux för att få högsta betyg. Ett jobb som lärare för nyanlända i samhällsorientering och starten av ett EU-projekt om integration i Blekinge hann Yazan med innan antagningsbeskedet från Chalmers damp ned i brevlådan.
Var det på Chalmers som du fick kontakt med surfare?
– Jag hade med mig ett beteende från Syrien om att hela tiden jobba, jobba. Där kändes det som att livet handlade om att plugga, jobba och sen dö. Bland mina svenska kurskamrater upptäckte jag att de hade fritidsintressen, tog ledighet, kände sig fria och glada när de inte pluggade. CAS, Chalmers Alternative Sports visade mig att man har rätt att må bra, ta ledigt på sommaren och jag började med kite-surf. Sen har det blivit många olika sporter och naturupplevelser.
För Yazan var idéer om att få möjlighet att hitta sig själv helt nytt. Hans kulturkrock var snarare i det forna hemlandet där föräldrar bestämmer vilken utbildning man ska gå, religiösa regler begränsar och släkten lägger sig i ens val av partner. En del av det nya livet var att lämna de syriska tandläkarstudierna och satsa på en svensk civilingenjörsexamen. Och att bejaka friheten.
Hur hamnade du i Varberg?
– En inställd surfresa till Portugal på grund av pandemin fick mig att nappa på ett erbjudande om att flytta in i ett kollektiv i Varberg. Jag hade jobbat med hamnprojektering efter min kandidatexamen och var ledig fram till höstterminen.
Varberg inspirerar
Vad tycker du om Varberg?
– Folk berättar att Hallifornia är en del av hur staden förändrats på senare år, mer glädje och gemenskap. När vinden blåser slänger surfare in grejer i bilen eller släpar med på tåget och drar iväg mot Varberg. Dom träffar kompisar, tältar och umgås. Jag älskar den här platsen. Här finns natur, jag kan springa eller dra på mig våtdräkten och känna mig fri i havet.
Och till sist. Hur blev du en i Hallifornia-teamet?
– Genom en kompis, Joakim, som frågade om jag ville vara med och hjälpa till med wakeparken. Och vilket gäng! Dom inkluderade mig direkt. Öppna mot människor från andra länder, generösa och roliga. Jag kom direkt in i gemenskapen.
Och sen har det fortsatt för Yazan, förberedelser inför Sport Camp och kitesurf på Downwind Kite Session den 7 juli. Mer lär det bli. Summer Arising.
Vad betyder nice vibes för dig?
– Här finns ett gäng att verkligen hänga med. De bärande idéerna är att alla ska vara med. Oavsett nivå, om man är nybörjare eller van surfare. Här finns extremt bra surf, ibland är jag ute hela dagarna.
Vad väntar framöver?
– Jag har två år kvar till min civilingenjörsexamen, kanske går det att pendla mellan Varberg och Göteborg. Sen hoppas jag på att kunna jobba off-shore med olika projekt med anknytning till havet. Det är där jag trivs.
Lycka till!
